Varför folkhögskola?
Uttalande från Karlskoga folkhögskolas årsstämma 14 april 2021 antaget av föreningens ombud, styrelse och personal
Varför folkhögskola?
Vi firar folkhögskolans dag 17 april 2021 efter ett omtumlande år på grund av Covid-19- pandemin, ifrågasättande av folkbildningen och studieförbunden på grund av misstänkt fusk med skattemedel och motion i riksdagen från Sverigedemokraterna, SD, om att lägga ner folkhögskolorna.
Varför finns vi? Vilket existensberättigande har denna utbildningsform kan man så klart få undra. Samtidigt höjs röster om att höja statusen på folkhögskolorna som idag är ett viktig nav för integration, kunskapslyft och demokratiarbete i Sverige, enligt chefredaktör Robert Tjernberg i tidningen Sändaren nr 12 2021.
Vad är folkhögskolan idag?
Folkhögskolan är en utbildningsform för vuxna som kännetecknas av att den befinner sig i ett landskap mellan det formella och det icke-formella, mellan utbildning och bildning. Folkhögskolan erbjuder formella meriter i kombination med ett brett fokus på allmän bildning och personlig utveckling. SCB visar i sin rapport från 2020 att deltagande i allmän kurs både ger möjligheter till vidare studier och till bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Ett exempel är att så många som 75 procent av utrikesfödda kvinnor studerar vidare på högskola efter att de fått sin grundläggande behörighet på folkhögskola. (Ur rapporten RIO rapporterar #1 2021)
SD-politikern Tobias Andersson har fel när han skriver i sin motion att folkhögskolan inte ger några meriteringar i sina utbildningar. Folkhögskolan har idag många eftertraktade yrkesutbildningar, t.ex. vår skolas fritidsledarutbildning som ger yrkesintyg och ofta leder direkt till ett arbete. Och 80 procent av de som studerar på Allmän kurs gör det för att få grundläggande behörighet till högre studier, vilket de också fortsätter med genom det för folkhögskolan unika studieomdömet med en egen kvottilldelning på högskolan.
Det finns statistik och fakta på att folkhögskolan når allt fler människor i vårt samhälle och har en förmåga att fånga in utbildningsbehov och starta nya efterfrågade verksamheter. Det som ändå sticker ut och som gör folkhögskolan unik är den personliga utveckling som sker i folkhögskolans miljö. Folkhögskolan som studiemiljö betonas särskilt bland de deltagare som saknar slutbetyg från gymnasiet. Det är en lugnare miljö och relationerna mellan deltagare och lärare är ett personligt möte med ömsesidig respekt.
Möjligheten att påverka undervisningen, elevinflytandet ondgör sig Tobias Andersson, SD, särskilt över med målsättningen att sätta stopp för folkhögskolan, en miljö som fostrar fria, självständiga och tänkande individer som inte delar in världen i ”vi och dom” utan förstår värdet av mångfalden och respekterar alla människors lika värde.
Uppdraget att värna demokrati, inkludering och alla människors lika värde är stort och folkhögskolan behövs nu mer än någonsin som en motor i det arbetet! Folkhögskolan är en skolmiljö för alla!
/Elaine Lindblom, Rektor Karlskoga folkhögskola
