Med folk för folk – En podd om demokrati

Våra lärare Lars Bolinder och Oskar Nielsen diskuterar demokratibegreppet utifrån olika infallsvinklar, tillsammans med inbjudna gäster. 

”Vill vill göra en podd som diskuterar demokrati på ett lättbegripligt sätt och låta så många som möjligt komma till tals”, säger Oskar Nielsen

Idén till podden föddes på en demokratikonferens på Gullbrannagården, sensommaren 2023. På den här konferensen träffade jag och Lars många olika inspirerande personer som alla hade gemensamt att tycka att demokrati är någonting vi måste stå upp för, skapa själva och ta hand om.

På konferensen diskuterades hur vi ska nå ut med just det budskapet, vikten av demokrati. Mycket av den här debatten händer ju ofta på plattformar som av den breda massan kan ses som lite högtravande. Genom att prata med olika personer som på många sätt förekommer i vardagen runt om i östra Värmland hoppas vi få till ett samtal om demokrati som ska vara lätt att känna igen sig i, ta till sig och faktiskt lyssna på.

 Vår idé är ett samtal om demokrati med folket för folket. 

Med stöd av Karlskoga Folkhögskola och gästernas goda vilja kan vi göra vårt bästa för att sprida vikten av demokrati.

I pilotavsnittet – ”Hur långt kan vi tänja demokratibegreppet?” gästas vi av Marga Sandström från organisationen ”Världen i Värmland”

Du kan lyssna på podden på olika plattformar. Nedan följer länkar.
Apple Podcasts
Youtube
Podbean

Fler avsnitt kommer och vi hoppas att få låna er uppmärksamhet framöver. 📢
Gör gärna era röster hörda och berätta vad ni tycker.

Måndag 6 februari firar vi den samiska nationaldagen. Samerna är erkända som ett folk i Sveriges grundlag, ett av Sveriges fem minoritetsfolk och dessutom Europas enda urfolk. 

Bakgrund: Samerna är Europas enda erkända urfolk och dessutom ett av fem minoritetsfolk i vårt land. I grundlagsändringen från 2010 slås fast att Sverige består av två folk: svenskar och samer. Var man än bor i Sverige finns det anknytning till Sápmi, då en stor del av industrialiseringen har byggts och bygger på utvinning av malm, skog, vatten och vind från Norrland. Detta har många gånger skett på sätt som strider mot urfolkens rättigheter, där samernas rätt till sitt land och sin kultur har åsidosatts.

En ursäktsprocess pågår sedan en tid i Svenska kyrkan: 
https://www.svenskakyrkan.se/samiska/ursakt-till-det-samiska-folket

Nu har även sanningskommisionen för samer kommit igång.
https://sanningskommissionensamer.se/om-kommisionen/

Kort om samer från sametingets sida: https://www.sametinget.se/lattlast_samer

Länk till en guldbaggebelönad film om kultur, hantverk och livet i Sápmi  https://www.svtplay.se/video/8Wv7w3E/historja-stygn-for-sapmi

Länk till informativa avsnitt som ligger på UR, Samernas tid  https://urplay.se/serie/203240-samernas-tid

Folkbildningen och samerna

Nationaldagen är en möjlighet för folkbildningen att göra något för att uppmärksamma samernas och urfolkens situationen och värna mångfald, demokrati samt mänskliga rättigheter liksom urfolkens rättigheter och naturens rättigheter. Sverige har fortfarande inte skrivit på ILO 169, som ger urfolken rättigheter. Folkbildning och folkhögskolor kan hjälpa till att uppmärksamma och sprida kunskap om frågorna. Folkbildningen kan bygga broar genom att visa att ekologisk, kulturell och social hållbarhet hänger samman.

Varför folkhögskola?

Vi firar folkhögskolans dag 17 april 2021 efter ett omtumlande år på grund av Covid-19- pandemin, ifrågasättande av folkbildningen och studieförbunden på grund av misstänkt fusk med skattemedel och motion i riksdagen från Sverigedemokraterna, SD, om att lägga ner folkhögskolorna. 

Varför finns vi? Vilket existensberättigande har denna utbildningsform kan man så klart få undra. Samtidigt höjs röster om att höja statusen på folkhögskolorna som idag är ett viktig nav för integration, kunskapslyft och demokratiarbete i Sverige, enligt chefredaktör Robert Tjernberg i tidningen Sändaren nr 12 2021. 

Vad är folkhögskolan idag?

Folkhögskolan är en utbildningsform för vuxna som kännetecknas av att den befinner sig i ett landskap mellan det formella och det icke-formella, mellan utbildning och bildning. Folkhögskolan erbjuder formella meriter i kombination med ett brett fokus på allmän bildning och personlig utveckling. SCB visar i sin rapport från 2020 att deltagande i allmän kurs både ger möjligheter till vidare studier och till bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Ett exempel är att så många som 75 procent av utrikesfödda kvinnor studerar vidare på högskola efter att de fått sin grundläggande behörighet på folkhögskola. (Ur rapporten RIO rapporterar #1 2021)

SD-politikern Tobias Andersson har fel när han skriver i sin motion att folkhögskolan inte ger några meriteringar i sina utbildningar. Folkhögskolan har idag många eftertraktade yrkesutbildningar, t.ex. vår skolas fritidsledarutbildning som ger yrkesintyg och ofta leder direkt till ett arbete. Och 80 procent av de som studerar på Allmän kurs gör det för att få grundläggande behörighet till högre studier, vilket de också fortsätter med genom det för folkhögskolan unika studieomdömet med en egen kvottilldelning på högskolan. 

Det finns statistik och fakta på att folkhögskolan når allt fler människor i vårt samhälle och har en förmåga att fånga in utbildningsbehov och starta nya efterfrågade verksamheter. Det som ändå sticker ut och som gör folkhögskolan unik är den personliga utveckling som sker i folkhögskolans miljö. Folkhögskolan som studiemiljö betonas särskilt bland de deltagare som saknar slutbetyg från gymnasiet. Det är en lugnare miljö och relationerna mellan deltagare och lärare är ett personligt möte med ömsesidig respekt.

Möjligheten att påverka undervisningen, elevinflytandet ondgör sig Tobias Andersson, SD, särskilt över med målsättningen att sätta stopp för folkhögskolan, en miljö som fostrar fria, självständiga och tänkande individer som inte delar in världen i ”vi och dom” utan förstår värdet av mångfalden och respekterar alla människors lika värde. 

Uppdraget att värna demokrati, inkludering och alla människors lika värde är stort och folkhögskolan behövs nu mer än någonsin som en motor i det arbetet! Folkhögskolan är en skolmiljö för alla!

/Elaine Lindblom, Rektor Karlskoga folkhögskola