Ekopedagogik – Att skapa fred med jorden

Om utbildningen

Hur skapar vi fred med jorden? Hur kan vi lära oss, kollektivt och individuellt, att leva i samklang med planetens ekosystem, omvärlden, varandra och oss själva? Vi erbjuder en utbildning där du får utforska hur du tillsammans med andra kan frigöra hopp och handlingskraft som medskapare av en ekologisk fredskultur där allt liv har rättigheter. 

Lärande för hållbarhet är centralt för att möta utmaningarna från dagens ohållbara industrimoderna kultur och möjliggöra framväxten av långsiktigt hållbara och regenerativa samhällen. Det behövs ett språng för hållbart lärande, från perspektiv som sätter människan i centrum till synsätt som integrerar människan i planetens kretslopp. Ekopedagogiken tillför ett sådant språng – ett samlande namn på den lärrevolution som redan pågår idag när vi som mänsklighet söker ta språnget från linjärt till cirkulärt tänkande. Det är en pedagogik som underlättar utvecklingen av cirkulärande organisationer, samhällen och ekonomier inom planetens gränser.

Ekopedagogiken främjar ett kulturellt skifte i relationen mellan människan och resten av naturen, från ensidig kontroll och dominans till en mångfaldig fredskultur byggd på omtanke, samverkan och ömsesidighet. Det är en rättighetspedagogik som knyter samman människans och naturens rättigheter. Den främjar respekt för allt levande som subjekt med egenvärden, inte bara objekt med nyttovärden. I denna “jordens pedagogik” utvecklar vi praktiska, stödjande förhållningssätt som är tillämpbara i all sorts lärande – formellt, icke-formellt och informellt. 

Ekopedagogik bygger vidare på Paulo Freires frigörande pedagogik, men med tydliga ekologiska ramar. Det är folkbildning som svarar på vår tids kriser och möjliggör lärande för hållbarhet med sikte bortom Agenda 2030. Den stärker förmågan att vara delaktig i en hållbar samhällstransformation, i övergången från den mekanistiska berättelsen om “världen som maskin” till den ekologiska om “världen som livsväv av relationer”. Ekopedagogik kan användas för att mobilisera engagemang för hållbar och rättvis omställning inom vitt skilda sammanhang såsom folkbildning, utbildningsväsende, offentlig sektor, föreningsliv, forskning, näringsliv eller i närsamhället. 

Kursen vänder sig till alla som vill stärka sina och andras förmågor som förändringsagenter och möjliggörare av en livgivande och rättighetsbaserad fredskultur. Vare sig du arbetar pedagogiskt, vägleder förändringsprocesser eller bara är engagerad medborgare har du här möjlighet att utveckla ditt lärande ledarskap. Under året lär vi av och med varandra när vi utforskar ekopedagogiska förhållningssätt och perspektiv, för personlig och professionell fördjupning.

Syfte och målsättningar

Syftet med utbildningen är att du tillsammans med andra ges möjlighet att utforska och fördjupa ditt och gruppens pedagogiska ledarskap när det gäller att skapa, stödja och vidmakthålla trygga lärmiljöer och lärprocesser som:

  • Främjar innovativt, transformativt och integrativt lärande för hållbar omställning
  • Frigör hopp och handlingskraft som vänder klimatångest till konstruktivt engagemang.
  • Bygger gruppkompetens för självorganiserande handling med avstamp i lokalsamhället.
  • Stärker förändringskompetens för en rättighetsbaserad fredskultur som grund för ett hållbart samhälle i alla bemärkelser – ekologiskt, kulturellt, socioekonomiskt och mänskligt.

Målen är att du som deltagare ska få möjlighet att:

  1. Studera ekopedagogikens bakgrund, historik, rötter och influenser.
  2. Utforska hur odlandet av hållbar kultur skapar hävstänger för hållbara systemskiften.
  3. Ta del av naturens rättigheter som kulturellt lärande, ekosocial rörelse och juridisk praktik.
  4. Lära om sambanden mellan ekopedagogik, hållbar fredskultur och naturens rättigheter.
  5. Stärka din förmåga som planetär medskapare, förändringsagent och kulturbärare.
  6. Utveckla förmågan att i ord och handling sprida berättelsen om jordens mångfald.
  7. Träna dig i att skapa och vidmakthålla trygga lärmiljöer som möjliggör hållbar förändring.
  8. Praktisera ekopedagogiska förhållningssätt för individer, grupper och organisationer.

Delmoment och teman

  • Utbildningen innehåller sex delmoment som sträcker sig över två terminer.
  • Varje moment innehåller en fysisk närsträff, totalt tre träffar per termin. 

Nedan presenteras teman för samtliga närträffar.

VÅRTERMINEN 2025

Träff 1
Introduktion: Ekopedagogik för en hållbar och rättighetsbaserad fredskultur

  • Ekopedagogik: En resa från åskådare till medskapare genom livets lärande möten.
  • Naturens rättigheter: En inkluderande och mångfaldig vision för samhällstransformation.
  • Hållbar kultur: Att möjliggöra kulturella skiften som hävstång för systemskiften.

Träff 2
– Att lära i mötet med varandra: Relationellt förhållningssätt och självorganisering

  • Mötet med varandra: Att lära om gemenskap.
  • Relationell omtanke: Att förstå jorden som levande system.
  • Självorganisering: Att knyta an till plats som grund för hållbarhet.

Träff 3
– Att lära i mötet med naturen: inre omställning och konstruktiv handling

  • Mötet med naturen: Att lära om förändring.
  • Inre omställning: Att vara den förändring vi vill se i världen.
  • Konstruktiv handling: Kraften i våra ställningstaganden.

HÖSTTERMINEN 2025


Träff 4
Att lära i mötet med oss själva: ekologisk känslighet och kreativt utforskande

  • Mötet med oss själva: Att lära om subjektivitet.
  • Ekologisk känslighet: Känslor som kompass för en värld i balans.
  • Kreativt utforskande: Att ge vår unika gåva till världen.

Träff 5
– Att lära i mötet med världen: kulturellt berättande och mångfaldens intelligens

  • Mötet med världen: Att lära om (ny)ordning.
  • Kulturellt berättande: Berättelser som läkning och visionerande.
  • Mångfaldens intelligens: Samverkan som ger synergier.

Träff 6 OBS! tre övernattningar
Integrering: Att bygga lärande ekosystem för en hållbar fredskultur

  • Lärande ekosystem: Att härma naturens sätt att lära genom åtta förhållningssätt.
  • Ekopedagogikens vision: En hållbar kultur där allt levande har rättigheter.
  • Den fortsatta lärresan: Att förhålla sig lärande genom livets alla möten.

Arbetssätt

Trygga lärmiljöer för delaktighet och utforskning

I enlighet med den frigörande ekopedagogiken är det viktigt med delaktighet och grupprocess. Fokus ligger inte på instrumentell undervisning, utan på att skapa utforskande lärmiljöer för ömsesidigt lärande där frågor är viktigare än svar och lärandet sker med hela kroppen och alla sinnen. Det är miljöer som underlättar medledarskap och självorganisering, som ger utrymme att påverka och medskapa. Lärarens ansvar ligger i att möjliggöra detta snarare än att leverera färdig kunskap. Den kollektiva visdomen lyfts fram genom jämlikhet i cirkeln, respekt för mångfalden samt relationella och rättighetsbaserade förhållningssätt – en subjektifiering av alla ingående aktörer.

På träffarna blandas föreläsningar och studiebesök med samtal, reflektioner och övningar. Även platserna och miljön där träffarna äger rum bidrar till lärandet, liksom externa inspiratörer. Mellan träffarna pågår utbildningen genom webbforum, individuella litteraturstudier och hemuppgifter samt i basgrupper och online-seminarier. Deltagarna arbetar med personliga forskarfrågor som redovisas löpande. Utbildningen baseras till stor del på boken Naturens rättigheter – att skapa fred med jorden där ekopedagogiken finns formulerad. Ytterligare referensmaterial är skriften Ekopedagogik för jordfredsgrupper samt boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra.

Bakgrund och historik

Sent i livet formulerade Paulo Freire ekopedagogiken som en utveckling av den frigörande pedagogiken, en grundpelare i svensk folkbildning. Grunderna formades vid miljötoppmötet i Rio de Janeiro 1992 och vidareutvecklades som del av “Earth Charter”, en internationell deklaration för en hållbar framtid som antogs år 2000. Ekopedagogik främjar kritisk reflektion och självreflektion som möjliggör ett frigörande från synsätt präglade av exempelvis rasism, kolonialism och nyliberala berättelser. Den förhåller sig också kritisk till traditionell miljöpedagogik som ofta har betraktat naturen som objekt skiljt från människan. Rättighetsperspektivet på allt levande innebär att erkänna ekosystemen som subjekt med unika egenvärden och inte bara en ägodel med nyttovärden för människan. Där frigörande pedagogik står för alla människors rättigheter, utvidgar ekopedagogiken rättighetstänkandet till att omfatta alla arter och hela ekosystem.

Hållbart lärande sker inte nödvändigtvis i klassrum eller föreläsningssalar, utan i livets olika möten – upplevelsebaserade möten med naturen, omvärlden, varandra och platsen samt oss själva. Samt inte minst i mötena mellan hjärna, hjärta och hand där en hållbar kultur kan växa fram. I dessa lärande möten odlas förhållningssätt som frigör förmågan att agera konstruktivt och kreativt i spänningsfälten mellan dagens verklighet i form av globala kriser, och våra visioner. De trygga lärmiljöerna främjar inte bara nya synsätt och förhållningssätt till resten av naturen, utan även en omdefiniering av egna roller och identiteter – från konsument till medskapande “jordling” och världsmedborgare. Ekopedagogik ger vägledning i övergången från det industrimoderna samhället, där vi ofta sett oss som “jordens härskare”, till kretsloppsbaserade gemenskaper där vi (åter)integrerar oss i jordens livsväv. Den stärker förmågan att använda berättande som förändringskraft, i ord och handling.

Ekopedagogiken är relativt ny i Sverige som sammanhang, även om många utbildningar rör sig i den riktningen och olika pedagogiska strömningar kan känna igen sig i perspektiven. Den erbjuder en samlande vision för hållbart lärande som kan bidra till gemensamma plattformar för olika folkrörelser och grupper – däribland arbetarrörelsen, miljörörelsen, folkbildning, trossamfund och urfolk. Utöver att stärka lärande för hållbarhet inom civilsamhället, kan den även vägleda strategiska lärprocesser för omställning inom bland annat offentlig sektor, näringsliv och akademi.

Utbildningsansvariga, huvudorganisationer

Huvudansvariga för utbildningen är ekopedagogerna Ingrid Berg och Nikolas Berg. Som ekopedagoger, kreatörer och inspiratörer har de mångåriga erfarenheter av att vägleda lärande för hållbarhet genom längre utbildningar, föreläsningar och förändringsprocesser inom grupper och organisationer. Tillsammans driver de utbildningsföretaget Medskaparna, är medgrundare till Byakademin och Ekopedagogiska föreningen. I samverkan med forskaren Martin Hultman vid Chalmers har de skrivit boken Naturens rättigheter – att skapa fred med jorden. Ekopedagogik och juridik som hållbar samhällspraktik. Boken ingår som studielitteratur i utbildningen. Genom Byakademin har de medförfattat boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra.

Kontakta Ingrid Berg och Nikolas Berg för mer information om kursen. ingrid@medskaparna.se nikolas@medskaparna.se, eller gör en intresseanmälan nedan.

All personal

Nikolas Berg

Kursansvarig Ekopedagogik

Ingrid Berg

Kursansvarig

Fler under Tidigare samarbeten

Alla utbildningar